Header

Beskrivning: Råseleforsen, flygfoto 1967- före dämningen:

Ångermanälven med Råseleforsen före
dämningen 1982 för Stenkullaforsens kraftstation.

Älven har haft betydelse för människans bosättning
i landskapet sedan tusentals år, kanske ända
sedan istidens avslutningsskede.
Många stenåldersfynd är gjorda längs stränderna.

Under 1600 - och 1700-talen förekom tydligen
ett betydande pärlfiske, varför myndigheterna
hade tillsatt en pärlfiskeriinspektör Edin i Åsele
för att hålla ordning på verksamheten.

En pärla av lämplig form kunde inbringa lika mycket
som en hel årslön för en dräng.
Denne Edin hade från början planer på att bosätta sig
ovanför Råseleforsen, och hade på 1720-talet
påbörjat uppförande av ett hus, men överlät det blivande
nybygget till en ung släkting, Erik Pålsson, som år 1741
insynade nybygget Råsele, vilket därmed blev det äldsta
och sydligaste i Vilhelmina.

Ännu på 1940-talet fann skolbarnen nöje
i att fiska pärlor ovanför forsnacken.

På bilden syns två gamla råselegårdar:
"Framgårn"nära älven och "Yst i Backen" uppe på höjden.
Manbyggnaderna uppförda 1834 resp. 1907.
Längst ner till vänster i bilden syns även gamla skolan
i Råsele uppförd 1904 (numera riven).

Av ålder var Lappmarken uppdelad i s k Lappskatteland
som var avdelade från varandra med gränser/rå
vilka gick mellan lätt identifierade punkter i terrängen.

Enligt traditionen har gränsen för lappskattelandet
"Råselelandet" gått från högsta punkten på Blaikfjället
över forsnacken på Råseleforsen och vidare
upp på Storhällan på Almseleberget.

Detta kan ge en anvisning om uppkomsten
av namnet Råsele.

I bildens nedre kant till vänster på det lugna selet
ovanför forsen, ses två ledbommar för timret
som flottas, och på stränderna längs forsen kan man
se strandat timmer och längst ner i den s k Källarforsen
har en bröt bildats vid högra stranden.

Flottningen på Ångermanälven ovanför sammanflödet
med Fjällsjöälven i Ångermanland pågick till år 1979.

Landsvägen genom byn byggdes 1918 ner till Sörgård
som en anslutning till "materialvägen"
för Inlandsbanan (nuv. E45).

I mitten på bilden ses den på sin tid världsunika
hundramila Harsprångsledningen som invigdes 1952
och som överför 380 kv elström från Harsprånget
till Hallsberg.

Några kilometer nedströms vid vänstra älvstranden
ses den vita manbyggnaden i Råsele-Sörgård.

I det två mil långa Almselet låg före dämningen
ett antal holmar i den övre delen, med bl a
den långsmala och vackra Raningsholmen
just nedanför forsen.

Den gödslades av den översvämmande vårfloden
varje år och var en mycket örtrik slåtterholme.
När sedan kraftverksdammen vid Stenkullafors
togs i bruk steg vattnet i älven så att Almselet
och Råselet förenades till ett sammanhängande vatten
och Råseleforsen och Meseleforsen tystnade.

Källa: Lennart Rådström.