Rep 00034 – Lappkåtan i Råsele
"Lappkåtan i Råsele, Vilhelmina
fotograferad år 1905:
Tomas och Maria Jonsson
(född: 1844 resp 1848) från Ljusfjäll
och Fjällfjäll i Vilhelmina bodde i en lappkåta
inne i skogen några hundra meter söder
om Kojbacken vid gården Yst i Backen i Råsele.
Namnet "Kojbacken" kan möjligen
ge en antydan om att platsen kan ha varit
en gammal samisk boplats med den hänförande
utsikten över älven och skogslandet bort
mot Blaikfjället och horisonten i väster.
Det kan kanske också förklara varför
en enkel lappkåta var placerad
så nära intill den präktigaste gården i byn.
Tomas och Maria fick tolv barn
av vilka endast fyra nådde vuxen ålder.
De två yngsta dog i 20-årsåldern.
I en tid av hög barnadödlighet kan man
förstå att en lappkåta kunde vara
en krävande miljö för spädbarn.
Tomas hade tydligen en viss känsla
för klangen i ett namn.
En son döptes till:
David Israel Hilarius Engelbert
och den son som längre fram i tiden
skulle komma att överta faderns
kronotorp Tomasbo, var döpt
till Bror Axel Jacob Benjamin.
I byn berättades gärna med viss beundran
långt efteråt om Tomas svar, då prästen
vid dopet av den första flickan frågade
vad hon skulle ha för namn.
Den stolte fadern betraktade sin första
dotter ett ögonblick och sa sen:
"Tro hon fo hele saravecken!"
(Tror hon ska få hela fruntimmersveckan).
Och flickan hette också följaktligen
Sara Margareta Johanna Magdalena
det är möjligt att prästen något prutade
på mängden dopnamn.
Tomas försörjde sig om somrarna
som hästgetare ("herde") för byns hästar
som gick på bete i Almseleberget.
Hans väl upptrampade stig "Tammasvägen"
används delvis än i dag.
Hans rastkoja "Tammaskojan"
var långt in i sen tid en fast punkt
i terrängen uppe i berget.
Uppdraget som hästgetare övertogs senare
av en son och en sonson tills allt skogsbete
upphörde på 1950-talet.
Långt senare började en sonsonson
till Tomas Jonsson sin bana i livet
som getare och dräng och slutade
som kommunalråd i en kranskommun till Umeå.
Foto: Inspektor Hans Vikström i Dorotea 1905.
Repro. Sune Elis. Vilhelmina neg.
Fotoäg: Edit Rådström f. Eriksson i Råsele.
Inspeln. E. Rådström. Vilhelmina museum.
Bilden införd i Västerbottens Folkblad 1972-1973?.
fotograferad år 1905:
Tomas och Maria Jonsson
(född: 1844 resp 1848) från Ljusfjäll
och Fjällfjäll i Vilhelmina bodde i en lappkåta
inne i skogen några hundra meter söder
om Kojbacken vid gården Yst i Backen i Råsele.
Namnet "Kojbacken" kan möjligen
ge en antydan om att platsen kan ha varit
en gammal samisk boplats med den hänförande
utsikten över älven och skogslandet bort
mot Blaikfjället och horisonten i väster.
Det kan kanske också förklara varför
en enkel lappkåta var placerad
så nära intill den präktigaste gården i byn.
Tomas och Maria fick tolv barn
av vilka endast fyra nådde vuxen ålder.
De två yngsta dog i 20-årsåldern.
I en tid av hög barnadödlighet kan man
förstå att en lappkåta kunde vara
en krävande miljö för spädbarn.
Tomas hade tydligen en viss känsla
för klangen i ett namn.
En son döptes till:
David Israel Hilarius Engelbert
och den son som längre fram i tiden
skulle komma att överta faderns
kronotorp Tomasbo, var döpt
till Bror Axel Jacob Benjamin.
I byn berättades gärna med viss beundran
långt efteråt om Tomas svar, då prästen
vid dopet av den första flickan frågade
vad hon skulle ha för namn.
Den stolte fadern betraktade sin första
dotter ett ögonblick och sa sen:
"Tro hon fo hele saravecken!"
(Tror hon ska få hela fruntimmersveckan).
Och flickan hette också följaktligen
Sara Margareta Johanna Magdalena
det är möjligt att prästen något prutade
på mängden dopnamn.
Tomas försörjde sig om somrarna
som hästgetare ("herde") för byns hästar
som gick på bete i Almseleberget.
Hans väl upptrampade stig "Tammasvägen"
används delvis än i dag.
Hans rastkoja "Tammaskojan"
var långt in i sen tid en fast punkt
i terrängen uppe i berget.
Uppdraget som hästgetare övertogs senare
av en son och en sonson tills allt skogsbete
upphörde på 1950-talet.
Långt senare började en sonsonson
till Tomas Jonsson sin bana i livet
som getare och dräng och slutade
som kommunalråd i en kranskommun till Umeå.
Foto: Inspektor Hans Vikström i Dorotea 1905.
Repro. Sune Elis. Vilhelmina neg.
Fotoäg: Edit Rådström f. Eriksson i Råsele.
Inspeln. E. Rådström. Vilhelmina museum.
Bilden införd i Västerbottens Folkblad 1972-1973?.
Beskrivning: Personerna på bilden är:
Nr:-1. Erik August Eriksson 43 år gammal
bonde Yst i Backen välkänd
som timmerhandlare och bolagsrepresentant
och storbonde i Råsele- Vilhelmina.
Nr:2. Albertina Eriksson f. Mellström 40 år gammal.
Gift: Med Erik August Eriksson.
Nr: 3. Hilma Eriksson 11år gammal bonde
på halva Yst i Backen.
Nr: 4. Anna Tomasson 10 år gammal.
Nr: 5. Sara Tomasson 11 år gammal.
Nr:6. Rökande tysk bolagspraktikant.
Nr: 7. Tomas Jonsson 60 år gammal
med den typiska samiska skidstaven.
Nr: 8. Edit Eriksson 16 år gammal
sedermera gift Rådström bonde
på halva Yst i Backen.
Nr: 9. Maria Jonsson 56 år gammal
"a Tammas Maria".
Nr: 10. Hästen "Lill Röa" legendariskt
god travare kanske tämjd av Edit.
Hundens namn är okänt.
Uppgiftslämnare med bildtext
och namnuppgifter år 2008:
(Lennart Rådström.)
Objektnummer: Rep 00034
Tillkomstperiod: 1905
Förvärvsomständighet: Inlån
Personrelation
Syns i bild: Erik August Eriksson, Albertina Eriksson f. Mellström, Hilma Eriksson, Anna Tomasson, Sara Tomasson, ? Tysk bolagspraktikant, Tomas Jonsson, Edit Eriksson g. Rådström, Maria Jonsson, Lill-Röa Hästen
Kommentarer om “Rep 00034 – Lappkåtan i Råsele”
Lämna en kommentar
Din e-postadress kommer inte publiceras.